Cranio Sacral Terapi / Somato Emotional Release

Cranio Sacral Terapi


är en behandling, som är djupt avslappnande och stressbefriande.

Den löser upp låsningar i ditt kranium(skallen), sakrum(korsbenet), i din ryggrad och resten av kroppen på ett väldigt mjukt och behagligt sätt.

Du ligger på rygg på en behandlingsbänk med kläderna på och jag jobbar försiktigt med mina händer på din kropp, där jag känner att det finns obalanser, blockeringar och spänningar.

Behandlingen tar 1 - 1,5 tim och dina problem kan handla om huvudvärk, migrän, värk i leder, magsmärtor, whiplash,

rygg/nack-besvär, koncentrationssvårigheter, stress, oro, andningsbesvär mm.

Forskning i USA har visat att denna terapiform har god effekt på en persons fysiska, emotionella och mentala hälsa.   

 

1971 assisterade dr John Upledger vid en operation av halsryggraden på en patient. Syftet var att ta bort en förkalkad plack som hade bildats på det membran (dura mater) som omger ryggmärgen. Dr Upledgers uppgift var att stabilisera membranet medan kirurgen avlägsnade placken. Att hålla membranet stilla visade sig dock vara en nästintill omöjlig uppgift. Membranet rörde sig nämligen på ett rytmiskt vågliknande sätt med en frekvens på ungefär åtta cykler per minut.


Varken dr Upledger eller kirurgen hade tidigare stött på detta fenomen. Dr Upledger började nu, med en upptäcktsresandes iver, utforska ämnet och detta ledde honom så småningom till skrifter av William G. Sutherland, den man som har utvecklat den kraniella osteopatin. Sutherland utvecklade tekniker för att manipulera och flytta kraniets ben och suturer och han hade upptäckt och systematiserat en del medicinska konsekvenser av sådan manipulation.

 

Dr Upledger deltog i en kurs i kraniell osteopati men var missnöjd med den bristande kliniska forskningen på området. Han startade därför ett forskningsprojekt där han vände ut och in på den kraniella osteopatin. Han kom så småningom fram till att den primär orsaken till de flesta fall av kraniella lesioner låg i kroppens bindväv (fascia), snarare än i ben och suturer, (vilket var den rådande uppfattningen inom den kraniella osteopatin). Det stod också klart att det är nödvändigt att behandla bindväven i hela kroppen för att kunna bibehålla de korrigeringar som gjorts genom kraniell osteopati.

Eftersom det fanns så väsentliga skillnader mellan dr Upledgers och dr Sutherlands angreppssätt var det inte längre rätt att låta tekniken gå under namnet kraniell osteopati. Dr Upledger valde att kalla den metod han hade utvecklat för CranioSacral-terapi.


Termen craniosacral är en sammansättning av orden cranium och sacrum, det vill säga kroppens ben i huvud och ryggslut. Vid dessa ben fäster dura mater-membranet, det membran som omger det centrala nervsystemet. Det är detta membran som tillsammans med sina beninfästningar, cerebrospinalvätskan och de intrakraniella membranen bygger upp det craniosacrala systemet.

I det craniosacrala systemet finns den rytmiska rörelse som dr Upledger hade lagt märke till under operationen. Rörelsen, som kallas den craniosacrala rytmen, tros vara orsakad av produktion och absorption av ryggmärgsvätska. Frekvensen hos denna rytm är hos en frisk vuxen 6–12 cykler i minuten. Det craniosacrala systemet är ett av kroppens mest grundläggande system och det både påverkar och påverkas av andra system i kroppen, som det endokrina systemet, nervsystemet, hjärt- och kärlsystemet samt de inre organen. Tack vare dessa kopplingar kan listan på vilka symtom och sjukdomstillstånd som kan behandlas med CranioSacral-terapi göras mycket lång.

För att det craniosacrala systemet ska fungera på ett tillfredställande sätt så måste de ben som membranen fäster vid befinna sig i rätt läge. Om till exempel benen i kraniet har hamnat i fel läge eller om korsbenet inte sitter rätt i bäckenet så uppstår spänningar i systemet och detta kan leda till olika sjukdomstillstånd. På motsvarande sätt kan spänningar i membranen påverka benen och deras positioner negativt. CranioSacral-terapi används för att få dessa spänningar att släppa och för att underlätta korrigeringar i systemet.

Det är dock viktigt att notera att CranioSacral-terapi innehåller mycket mer än bara arbetet med det craniosacrala systemet. Den craniosacrala rytmen kan rubbas av sjukdomstillstånd i vilket som helst av kroppens system. Till exempel kan en inflammation i något av bukorganen leda till stramhet i bukfascian och detta påverkar, i sin tur, inte bara närliggande organ utan även ryggmärgens duramater-membran. Spänningar i detta membran kan leda till irritation i ryggmärgsnerverna vilket kan orsaka kroniskt smärtsyndrom. Det finns också en risk att spänningen fortplantas upp genom ryggmärgen in till de kraniella membranen med påverkan på vagusnerven som följd. Vagusnerven har en nyckelroll i styrningen av bukorganens funktion. På så vis uppstår en ond cirkel av spänningar som påverkar bukens organ negativt. Denna onda cirkel kan med stor sannolikhet inte brytas förrän fascian och membranen har behandlats med rätt metod.


Fascian kan även påverkas av traumatiska upplevelser. Yttre påverkan såsom fall, slag och olyckor påverkar fascian och om det även finns ett starkt känslomässigt inslag i samband med händelsen så finns det risk för att kroppen just då saknar förmåga att bearbeta och bryta ner de biokemiska ämnen som känslorna frigör. Då kapslas känslan in i vävnaden med risk för bestående nedsättning av vävnadens funktion. Dr Upledger utvecklade en metod för frigörande av sådan känslomässig spänning i vävnaderna. Metoden kallas SomatoEmotional Release® och utgör en integrerad del i CranioSacral-terapin. Den kombinerar effektiva psykologiska tekniker med kroppsterapi, något som ofta visat sig vara nyckeln vid kroppsliga besvär. Detta skapar en effektiv och säker ram för förändringar. SomatoEmotional Release® öppnar klintens ögon för sambandet mellan mentala problem och fysiska sjukdomstillstånd, något som är till hjälp vid behandling av psykosomatiska sjukdomstillstånd. Metoden har använts med stor framgång i USA för att behandla krigsveteraner med posttraumatiska stresstillstånd.